Ja jag vet, sommaren är inte riktigt slut ännu. Men vi är just nu i brytpunkten mellan sensommarens sista ryck och höstens första skälvande andetag. Skolorna har börjat och de allra flesta är klara med sommarens semesterveckor.
Många människor känner vemod när augusti går mot sitt slut. Vi är så bundna av sommarens soliga dagar att vi inte kan se höstens riktiga magi.
Saken är den att vi behöver höst, hösten påminner oss om att saker måste ta slut för att man skall kunna börja om. Det är en tid för återhämtning och eftertanke. En tid för mjukhet och stillhet.
Friedrich Nietzsche som var en tysk filosof sa: ( Jag har översatt från engelska)
Jag har märkt att hösten är själens årstid, inte så mycket naturens.
Jag tycker att det är så mycket kraft bakom de orden, han fångar höstens essens. Det är tiden då vår själ får finna vila, vila i de vackra eldiga färgerna. De varma dryckerna, mjuka filtarna. Vi lyssnar på de vinande vindarna och det smattrande regnet. Den höga klara luften fyller våra lungor och energin kommer tillbaka efter sommarens värme.
Det sägs också att naturens små skogsväsen blir mer aktiva på hösten då de vet att slöjan mellan vår värld och den andra sidan blir tunnare. Så kanske om du är uppmärksam får syn på dem när du är ute och går i höstlöven.
Att känna vemod gör du för att något är på väg att ta slut. Perioden av mörker och kyla närmar sig. Då allting går i dvala. Detta är inte nödvändigtvis något dåligt.
Utan istället för att gräva ner dig i de negativa känslorna om hösten försök att hitta de där guldkornen som du faktiskt gillar med hösten.
Skriv ner dem på ett papper. Säg dem högt och försök varje dag att tillföra något på listan, hur litet eller stort det än må vara. Tro mig detta kommer att ge dig extra myskänsla i höst.
Med värme
Anna