Julen är en tid för magi och traditioner, det är också en tid för gamla berättelser och sägner.
Nu för tiden är julen i Sverige väldigt amerikaniserad. Med stort pynt, röda tomtar, överdådigt och mycket.
Men julen i Sverige förr var mer lågmäld, naturfärgad, mystisk och i bland även lite skrämmande. Det var mycket traditioner att följa annars kunde man råka ut för olycka. Även de mystiska väsen som hörde juletiden till var mer skrämmande och mystiska förr i tiden. Jag tänkte berätta lite om julen och dess sägner från förr då detta är något som jag tycker är otroligt spännande.
Innan Kristendomen kom till Sverige
December och vinterns tid har så länge vi vet varit en tid av mystik och firande. Skogsväsen, troll och småfolk var lika naturligt som djuren som lever i skogen.Vintern var deras tid och man gick ogärna ut så mycket då man var rädd för att bli tagen av trollen.
Innan Sverige kristnades firade man midvinterblot men det inföll i mitten av Januari. Man firade också vintersolståndet som infaller några dagar innan julafton. Själva ordet Jul är faktiskt från början en hednisk högtid och betyder ungefär fest eller högtid. Man höll gästabud och blotade till gudarna. Runt 900 talet så sammanfogades den kristna högtiden med Jesus födelse med den förkristna, men det hedniska benämningen på gästabudet (Jul) behölls och är idag de ordet vi använder. Ordet blot som i julblot har troligen ursprungsbetydelsen "åkalla med besvärjelse eller offer”. De isländska sagorna talar om tre årliga blot: höstblot, midvinterblot och vårblot. Även inom häxkonsten så använder man sig av blot, men då kan det vara fyra blot, midvinterblot, vårblot, sommarblot och höstblot. ( Att blota behöver inte vara så illavarslande som det kanske låter, utan att man offrar något till gudarna, så som bröd, kakor, dricka, blommor eller något annat som man känner att man vill ge till gudarna)
När Sverige var ett bondesamhälle.
Från medeltiden och fram till början av 1900-talet var Sverige ett bondesamhälle. Den kristna tron hade fått ett starkare fäste och sammansmält med de gamla traditionerna. Men även om det hade blivit en mer "sofistikerad" tro så var människorna i gårdarna fortfarande väldigt vidskepliga och de gamla sägnerna levde i allra största grad kvar.
Man lagade gröt och ställde ut en skål till gårdstomten som tack för all hjälp under året. Gårdstomten var en stark figur som man inte ville förarga utan hålla sig på god fot med. Gårdstomten hade inget med vår moderna tomte att göra utan var en tomtegubbe. Gårdstomten bar ofta gråa kläder och en mörk tomteluva, han hade magiska krafter och varje gård om den var något att ha och stod i gott skick hade en gårdstomte. Gårdstomtens största uppgift var att ta hand om stall och djuren.
Bilden är från Nordiska museet.
Jultomten eller julbocken?
Vår moderna jultomte med röd dräkt och stor mage. Är en relativt ny tradition. En mycket längre och äldre tradition i Skandinavien är julbocken. ( I vissa ställen i Finland är det fortfarande julbocken som kommer med julklappar) Själva bocken som symbol tror man härstammar från asatron där Åskguden Tor hade en vagn som drogs av två bockar, Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Oftast gjorde man masken av halm och gick runt bland gårdarna och gjorde små julspel för någon godbit eller peng. Det var också julbocken som kom med julklapparna. Julbocken sågs som en mystisk och lite skrämmande varelse och man visste inte alltid om han var helt snäll.
En annan svensk tradition var att man kunde laga en liten halmbock och smyga in hos grannen. Då var det dennes uppgift att osedd försöka smyga den vidare till nästa hus eller tillbaka till grannen som hade gjort den. Idag är det just den lilla halmbocken som för traditionen vidare in i våra hem då många pyntar med halmbockar.
Trollen
Något man var speciellt rädd för under vintermånaderna var trollen, man trodde att de var som mest aktiva på just vintertiden och man gick ogärna ut och helst inte när mörkret hade fallit. Man trodde att trollen letade efter människor att röva bort. De behövde hjälpa i sina grottor och berg. De behövde söta flickor som sina gemåler och de älskade allt som var vackert och skinande. Mycket handlade om att värja sig för dessa illasinnade väsen, man satte upp halm, man satte också Järnek vid dörren då det skulle skydda mot väsen och spöken.
Att spå framtiden
Julen var en viktig högtid för att veta hur nästkommande år skulle bli, mycket handlade om hur vädret var dagarna runt jul. Men också på vilka dagar julen inföll på. Något annat som man också skulle göra men inte julafton utan på nyårsnatten var att spå i tenn. Det var så man kunde få sig en inblick i vad som komma skulle inför det nya året.
Dryckerna runt jul
Mycket handlade om maten och drycken runt jul eftersom det var en tid för överdåd och man sparade mycket för att kunna äta och dricka gott just vid jul. Julöl och julsnaps var det som främst serverades i allmogens hem, medans de övre klasserna drack importerat vin och glögg. Julölen är något som går hela vägen tillbaka till de förkristna gästabuden.
Varma kramar /Anna