Jul var en hednisk högtid och ordets ursprungliga betydelse är omdiskuterat, men det kan ha betytt "fest" eller "högtid". Ordet jul kommer ifrån ordet Yule. Ordet är tidigast belagt i germanska vintermånader. Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det förkristna firandet.
Många av våra jultraditioner härstammar långt tillbaka i tiden, långt innan vi här i Norden blev kristnade. Just advent och juletiden innehåller ovanligt många bevarade hedniska traditioner. Exempel, julgranen, misteln och Lucia Så jag tänkte idag berätta lite om våra älskade jultraditioner och varför vi egentligen firar dem.
Att hänga upp mistel:
Misteln är en helig växt i de flesta kulturer. I den keltiska gamla traditionen så kunde misteln bara skördas under en kraftfull magisk ritual för att den skulle behålla sina krafter. Den är också mycket giftig att äta. Men här i Norden har misteln sin alldeles egna sägen. Historien säger att gudinnan Figg förlorade sin son, guden Baldur, till en pil gjord av mistel. Efter hans död lovade hon att Misteln skulle kyssa alla som passerade under så länge den aldrig mer användes som ett vapen. Därför hänger vi idag upp mistel för att att bli kyssta under. Den symboliserar idag kärlek och fred.
Julgranen:
Från början var det inte en gran utan en ek som man dekorerade. Exakt var detta har sina rötter är svårt att veta. En del kristna vill tro att traditionen startades av reformerade munken Martin Luther under 1700-talet. vi vet idag att detta är lögn.
Julgranen är mycket äldre än så. Och inom pagan religionen så plockade man in granen för att hålla naturandarna varma under vinter månaderna, man hängde dekorationer, sötsaker och mat på grenarna som offergåvor till andarna, ljus för att hålla de varma och den femuddiga stjärnan i toppen är ett pentagram. Det är också en inbjudan för elementen att komma in i ditt hem för att ge dig gåvor och lyckönskningar inför den nya årscykeln. I den gamla nordiska traditionen pyntade man en julstång under midvinterblotet. Också detta för att ge natur andarna mat under vinter och offra gåvor. Så när du sätter upp granen i år med den vackra stjärnan på toppen. Tänk då på pentagrammets kraft.
Lucia:
Vi har alla lärt oss att Lucia är en ren kristen högtid, Lucia är ett kristet helgon och vi hyllar hennes död som var martyrdöden. Men vad vi kanske inte har lärt oss är att Lucian är en blandning av både svenska förkristna och kristna figurer och att denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden. Men redan innan kristendom rotade sig i Sverige så uppmärksammades 13 december. Enligt nordisk folktro var den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Det var en natt man skulle hålla sig vaken men inomhus. men det sågs också som en ljushögtid och man tände ljus och väntade in att ljuset skulle dagas morgonen därpå. Hon kommer med ljuset, sjunger vi i visan om Lucia, och vem är det som kommer med ljuset? Moder jord när ljuset än en gång vänder åter vid vinter solståndet.
Glögg:
Redan på 1600-talet finns nedskrivna texter om glödgat vin. Men drycken tror man går ännu längre tillbaka i tiden. Recepten vi har idag är relativt nya men att värma mjöd eller alkoholhaltiga drycker för att hålla sig varm under vintermånaderna är något vi har tagit till här i Norden så långt tillbaka som de muntliga traditionerna berättar. Det finns flera andra länder som har liknande dricka så som Tyskland.
Jultomten eller julbocken?
Vår moderna jultomte med röd dräkt och stor mage. Är en relativt ny tradition. En mycket längre och äldre tradition i Skandinavien är julbocken. ( I vissa ställen i Finland är det fortfarande julbocken som kommer med julklappar) Själva bocken som symbol tror man härstammar från asatron där Åskguden Tor hade en vagn som drogs av två bockar, Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Oftast gjorde man masken av halm och gick runt bland gårdarna och gjorde små julspel för någon godbit eller peng. Det var också julbocken som kom med julklapparna. Julbocken sågs som en mystisk och lite skrämmande varelse och man visste inte alltid om han var helt snäll.
En annan svensk tradition var att man kunde laga en liten halmbock och smyga in hos grannen. Då var det dennes uppgift att osedd försöka smyga den vidare till nästa hus eller tillbaka till grannen som hade gjort den. Idag är det just den lilla halmbocken som för traditionen vidare in i våra hem då många pyntar med halmbockar.
Järnek:
Du kanske tror att pynta med järnek i kransar eller utanför dörren är ett modernt påhitt. Men icke, Trollen sägs sky järneken och därför pyntade man gårdarna och ingångsdörrarna med järnek för att hålla trollen borta från gård och hem.
Julklappar:
även julklappar och julgåvor är något som härstammar i förkristen tid. Redan under 1000-talet under midvinterbloten och gästabuden gav man varandra små gåvor, sådant som man tillverkat själva. Då var det oftast praktiska gåvor som hade med gårdsdrift och jordbruk att göra. Men ett sätt att uppmärksamma varandra på. De blotade ( gav offer till gudarna och gudinnorna i form av gåvor, som mat, mjöd, djur och så vidare ) När sedan kristendomen tog över blev de tre vise männens gåvor till jesus barnet symbolen för julklapparna.
Med värme
Ann