Håll i hatten för idag är det lååångt inlägg!
Oktober, den månaden då vi firar och tänker lite extra på de förfäder och förmödrar som gått över till den andra sidan. 31oktober infaller samhain / halloween. Samhain märker slutet på året inom hedendomen och häxreligionerna. Det är också tiden då slöjan mellan vår värld och andarnas värld är som tunnast.
Jag tänker ta oktober och november månad som lite historie månader, det kommer att komma några inlägg då och då om just häxprocesserna i den kristna världen och speciellt Norden. Jag kommer att försöka att skildra kvinnornas roll så levande jag kan för att ge er en bild av hur det måste ha känts att stå där framför hela bygden och dömas till döden för något du inte hade gjort. Eller som barn och anhörig stå bland folkmassorna och se sin mamma, fru, mormor eller syster bli halshuggen.
Självklart kommer det andra inlägg i mellan precis som vanligt. Men om du vill läsa alla inlägg om just Häxprocesserna så hittar du alla under taggen: häxprocesser.
Hösten 1668 var 11 åriga Gertrud och 9 åriga Mats ute och vallade får i Älvdalen i Lillhärdals socken. Under vallningen blev de osams om en bit bröd, detta var startskottet på de svenska häxprocesserna som kallas det stora oväsendet och tog mer än 350 liv innan det hela var över. Men just om de svenska häxprocesserna kommer jag skriva om i ett eget inlägg, annars förvandlar jag bloggen till bok!
Hur kunde det gå så fel?
Medeltiden, ( The dark ages på Engelska ) är perioden mellan antiken och renässansen. En period som i den kristna världen kantades av rädsla, moralpanik och stora samhällsförändringar. Det var en orolig tid med stora klimat förändringar, och en global och kraftig nedkylning av Europa som ibland kallas den lilla istiden, man brukar säga att den varade från ca 1450-1850. Nedkylningen gav väldigt kalla och långa vintrar, dåligt väder som ledde till både missväxt och ordentliga stormar som tog med sig många skepp ner i djupet.
Medeltiden kan man säga startade med Romarrikets fall 476 ef.kr, Kyrkans makt växte fort och tillsammans med de styrande makterna insåg man snabbt att kristendomen kunde bli det som höll ordning på folkmassorna, skrämma dem till underdånighet och lydnad.
Dessa två faktorer, klimatförändringar och kyrkans växande makt tillsammans med rädsla, satte scenen för den kristna världens masshysteri. Innan medeltidens start förekom domar mot trolldom, men de ledde ofta till skamstraff eller botgörelse.
Om vi då har klart för oss bilden av ett Europa under enorm press för att hitta syndabockar till de oförklarligt långa och hårda vintrarna, alla de skepp och handelsfartyg som förliste och farsoter som drog över länderna.
Allt detta ledde till att människor började viska om trolldom och häxor, det var under den här tiden som djävulen kopplades ihop med trolldomen, innan dess var trolldom något naturligt och sånt som de allra flesta tog till för att hjälpa sjuka djur eller sia om framtiden. Att spå i salt var en kunskap de flesta hade, även att sätta galdrar. När kyrkan började koppla ihop trolldom med djävulen och kalla det djävulsdyrkan hände något. Helt plötsligt fanns det ett verkligt hot och något som måste motas bort. Det fanns nu en syndabock.
Startskottet:
När man nu hade definierat en verklig ond kraft och syndabock. Vilket då var djävulsdyrkan så var inte steget långt till häxorna. Kyrkan nådde under medeltiden sin topp för kvinnohat. Kvinnor ansågs av kyrkan vara svaga och födda fördärvade. Om Adam var skapad av guds avbild var Eva skapad i satans avbild. Det var ju också Eva som ätit av det förbjudna äpplet och lurat i Adam en bit också. Kvinnan sågs därför som en syndfull varelse som var lätt att fördärva och som hela tiden var ute efter att fördriva gudfruktiga mäns sinnen.
Därför blev det så att Påven Gregorius IX förklarade 1323 att det var gudi behagligt att söka upp och ålägga häxor botgöring,
1326 utfärdade påven Johannes XXII en påvlig kungörelse en så kallad bullan. där han fördömde trolldom och dyrkan av demoner vilket innefattade alla hedniska gudar och religioner.
Det som räknas som det officiella startskottet på häxprocesserna var Konciliet i Basel, under detta kyrkomöte 1437 uppgav munken Johannes Nider i traktatet Formicarius att en djävulskult hade bildats sextio år tidigare, och i början av 1500-talet uppgav inkvisitorn Bernardo da Como i Italien att häxsekten hade uppstått 150 år tidigare: alltså ungefär vid 1300-talets mitt. Bollen var alltså nu i rullning.
Häxhammaren:
1487 utkom Malleus maleficarum, mer känd som Häxhammaren, en bok skriven av de två dominikanska inkvisitorerna, Jacob Sprenger och Heinrich Kramer.
Heinrich Kramer hade flera år tidigare blivit av med sitt jobb då han ansåg inte helt rätt i huvudet.
Häxhammaren är en extremt kvinnofientlig bok där de uppmuntrade präster, jurymedlemmar ( som alltid var män) att förfalska vittnesmål och bevis för att få till fällande domar mot kvinnor. Då boken ansåg att häxeri var något som var helt förknippat med kvinnor. Boken och dess latinska namn har också en stark sexuell prägel och fördömde kvinnans, kropp och sexuella lustar, och att kvinnor överlag försökte manipulera och förvrida mäns sinne och deras gudfruktiga tro. Boken skrev de eftersom de var besvikna på de allt för milda domarna som de misstänkta häxorna i några rättegångar hade fått. Detta var helt enkelt en helt vidrig bok som fick extremt stor spridning och användes av många präster och män. Häxhammaren var den näst mest sålda boken efter bibeln på den tiden. Och sågs som en instruktionsbok för hur man identifierar och dömer häxor.
De magorum demonomania.
När vi nu pratar vidriga män och böcker så skall jag nämna ännu en som också har en topplacering bland kvinnofientliga verk. Boken De magorum demonomania är skriven av Jean Bodin som var en fransk filosof och häxjagare. Han ansåg i sin tid vara en modern man och frihetstänkare. Boken var dock fylld med bevis för häxans existens, där han insisterade på att häxor skulle brännas levande. Jean Bodin menade att kvinnor var svagare i tron och mer liderliga än män, vilket gjorde dem särskilt mottagliga för djävulens frestelser. Jean Bodin uppskattade att proportionerna av de som åtalats för häxeri var en man på femtio kvinnor.
Bilden visar häxjagaren Matthew Hopkins pamflett (bild tagen från google)
Europa under häxprocesserna:
Det var Europa som var först ut med att åtala häxor för samröre med djävulen. De länder som var speciellt ivriga och där flest människor åtalades vas Tyskland, Frankrike, Schweiz och Skottland.
Tyskland var det land där absolut flest åtalades och avrättades, det var också helt orimliga proportionerna på rättegångarna. Mycket av det skylls på att deras centrala styre överlämnade domarna till de lokala domarämbetena. Jag kan omöjligt ta upp alla processer var för sig men jag tänkte nämna några. En av de allra största rättegångarna i Tyskland var häxprocessen i Trier.
Häxprocessen i Trier 1581-1593.
Just häxprocessen i Trier räknas som den kanske största häxprocessen i hela Europa. Man vet faktiskt inte helt hur många som blev avrättade, man vet att 368 personer blev avrättade inom själva staden men domarämbetet sträckte sig även ut på landet och då tror man att summan kanske till också med är det dubbla.
I Triers utkanter hade det under en längre tid florerat rykten om att det var trolldom och häxor som förstörde åkrarna och gav missväxt. Myndigheterna tog dessa rykten väldigt allvarligt och började att kalla in och tortera människor för att få erkännande om häxeri. Mellan 1587 och 1593 brändes 368 människor levande på bål för trolldom i 22 byar i stiftet, och år 1588 rapporteras det endast ha funnits kvar en enda kvinnlig innevånare i två av stiftets byar. Förföljelserna slutade när innevånarantalet sjönk på grund av avrättningarna, ekonomin förstördes och kostnaderna för rättegångar och avrättningar steg, "och plötsligt, som då finansieringen av ett krig tar slut, dog förföljelserna ut".
Porta Nigra ( Svarta porten) i Trier.
Här följer några tragiska livsöden under masshysterin i Europa.
Katharina Haan:
Katharina föddes i en liten stad i södra Tyskland vi namn Bad Mergentheim. Hon gifte sig med Georg Haan. Man vet väldigt lite om hennes tidiga liv. Katharina och Georg fick sex barn tillsammans, två döttrar och fyra söner. Georg gjorde det bra och när han blev erbjuden en plats i stadens råd i Bamberg så flyttade hela familjen till staden. Georg var ämbetsman och kansler till Bambergs furstebiskop Johann Georg II Fuchs von Dornheim. Katharinas ställning gav henne ett litet skydd mot att bli anklagad för just häxeri men ödet och människorna runt dem ville annat. Hennes man Georg utmärkte sig ordentligt när han tog starkt avstånd i från häxprocesserna och menade att pengarna skulle användas till vettigare saker så som att stå emot den Svenska stormakten i det 30 åriga kriget som rasade i landet. Detta gav Georg fiender inom kyrkan och speciellt Bambergs häxkommissionär Georg Harsee, som ville ha Georgs jobb.
En dag fick Georg besked om att han skulle ut på en resa, han lämnade staden och kort därefter blev Katharina och deras äldsta dotter med samma namn, hämtade från deras hem och satte i fängelse där Katharina utsattes för långdragen tortyr, hon erkände samlag med djävulen under ett av dessa tortyr förhör men tog genast tillbaka erkännandet när tortyren slutade.
Ett sätt att ta reda på om någon var häxa, var att klä av dem nakna och leta efter födelsemärken på. kroppen. Då dessa ansågs vara märken från djävulen. Både Katharina och hennes dotter tvingades ange andra i familjen innan de 1628 blev först halshuggna och sedan brända på bål. När Georg återvände till Bamberg var både hans fru och ena dotter redan avrättade och han själv och alla deras resterade barn sattes i fängelse och även de avrättades. På så sätt avslutade man en hel familjs liv.
Merga Bein
Merga är en kvinna som jag själv tycker är väldigt intressant, hon levde ett liv inte var accepterat på 1500-1600 talet. Hon gifte om sig tre gånger, hade starka åsikter och kom ofta i konflikt med männen i samhället. Merga och hennes fjärde man bodde i staden Fulda när häxprocesserna kom till området. Fulda hade på den tiden en fanatisk katolsk furstbiskop vid namn Balthasar von Dernbach som fick så många kvinnor arresterade av fängelserna vad överfulla. Merga var en av de första som blev arresterade men då hon var gravid med sitt tredje barn och hennes make klagade till myndigheterna över detta grymma handlingsätt, detta ledde till att Merga trots sin graviditet blev torterade i fängelset och tvingad att erkänna att barnet hon bar inte alls var hennes make utan djävulens barn som blivit till under en häxsabbat. Merga brändes levande på bål hösten 1603. Tillsammans med flera hundra andra kvinnor.
Elizabeth Lowys
Är den första kvinnan att avrättas i England för häxeri enligt den nya lagen som inrättades 1563. Elisabeth levde ett lugnt liv på landet med sin make. Hon ansågs i bygden att vara en klok gumma och den man vände sig till när man hade krämpor, kor som inte ville mjölka eller barn som var sjuka. Hon var en självutnämnd naturläkare med stor kunskap om örter och växternas läkande kraft. När masshysterin om häxeri nådde bygden blev hon snabbt anklagad av både sin man och sin grannar för att ha satt sjukdom på dem. Dessa bevis räckte inte för en fällande dom men prästen fortsatte att samla in bevis mot Elizabeth. och i april 1564 kom dråpslaget, hon anklagades för att ha förhäxat den lilla bebisen Robert Wodley i Chelmsford och den treåriga John Canall i Colchester till döds, deras familjer hade sökt sig till Elizabeth för att barnen var sjuka men nu var de övertygade om att det var Elizabeth som satt trolldom på barnen och mördat dem. Hon avrättades i mars 1565.
Det finns många tragiska livsöden och jag kan omöjligt skriva om alla.
Nästa inlägg i denna serien kommer att handla om de nordiska häxprocesserna.
Må gott
Anna