Just nu när jag sitter här och skriver stormar vinden och regnet smattrar mot rutorna, åskan mullrar någonstans långt borta i horisonten. När jag var liten var jag rädd för åskan. Gillade inte de höga ljuden och kände mig rädd för den oerhörda kraften som åskan / blixten besitter.
Rädsla är något som vi alla känner flera gånger under livet, rädsla är bra på många sätt då det lär oss att vara rädda om oss själva och vår omgivning, rädsla lär oss konsekvens tänk och hur vi bäst undviker farliga situationer. Men rädsla är också förlamande och blockerar andra känslor. Rädslan kan också sprida sig och skapa nya rädslor, den äter sig in i vårt innersta och sprider sig likt ett virus. Rädslan ger oss tankar som gör att vi inte känner igen oss själva, vilket föder mer rädsla, ångest och oro.
Jag har varit så rädd under så många år av mitt liv, rädd för att visa vem jag är, rädd för att misslyckas, rädd för att spåra ur, rädd för att vara för mycket, prata för mycket, rädd för själva ångesten och oron.
Jag har känt ångesten lägga sig som en sjukdom i bröstet och ge mig svårt att andas medans rädslan har sköljt som vågor över mig, illamående och yr har jag suttit i sängen på kvällarna / nätterna och undrat hur det här någonsin skall kunna gå över.
Men det gick över, ångesten skingrades, rädslan gav med sig och nu sitter jag här i en fas av livet då jag känner mig väldigt tillfreds, lugn, och tacksam.
Jag tog hjälp, både av psykolog, vänner och familj. Jag jobbade med mina rädslor och mig själv. Ingenting kommer av sig själv. Man vaknar inte upp en dag och tänker oj nu är allt borta vad skönt. Utan det är oftast en lång resa som ser olika ut för varje enskild människa.
Idag gör jag saker som jag har undvikit på grund av rädslan, jag gör dom inte utan att det sticker till med några stygn av ångest. Men jag gör det ändå, för jag gång jag gör något som jag har undvikit pågrund av min ångest så blir jag aningen starkare.
Jag övar på att känna tacksamhet varje dag, vilket har gjort mig gladare, lyckligare och mindre avundsjuk på andra. Avundsjuka är destruktivt och leder till bitterhet och missunnsamhet. Tacksamhet är läkande och ger dig kraften att kämpa.
Ta några minuter på kvällen och sätt dig ner och tänk på dagen, vad har vart det bästa med dagen och vad är du mest tacksam över. Det kan ha varit en riktig skitdag men trixet är att hitta det lilla guldkornet, kanske du har haft en förbannat bra hårdag, kanske spelades din favorit låt på radion, ja ni förstår vart jag vill komma. Gör detta varje dag och utvärdera sen efter några månader och se om du känner någon skillnad. Jag tror du kommer att känna stor skillnad.
Ta hand om dig
/Anna