I år 2026 infaller vårdagjämningen fredagen den 20 mars. Vårdagjämningen kan förskjutas och infalla någon gång mellan 19-21 mars beroende på skottår, men oftast infaller vårdagjämningen 20 mars.
Detta är väldigt mycket mystik, magi, högtider och ritualer förknippade med vårdagjämningen, de allra flesta religioner och kulturer firar på ett eller annat sätt.
Vårdagjämningen markerar den tidpunkt då dag och natt är lika långa. En kort stund då universum är i balans mellan ljus och mörker, mellan vinter och vår. Mellan vila och växt. Detta är en tidpunkt som har firats och uppmärksammats i flera tusen år, ( kanske även längre ) De första nedskrivna skrifterna om dagjämningarna är från innan år 127 F.kr. I flera kulturer markerar dagjämningarna nytt år och det definitiva slutet på vintern och starten på våren.
Så låt oss bena ut några av högtiderna som är förknippade med just vårdagjämningen då många kulturers högtider har smält samman. Detta är absolut inget fel och man firar det man vill och känner för.
Vad de allra flesta firanden för vårdagjämningen har gemensamt är att de firar livets återkomst, att vinterdvalan är slut och att ljuset kommer åter. Det är en högtid för fruktbarhet, tillväxt och glädje. Man dekorerar med ägg för fruktbarhet ( detta är alltså inget som enbart hör påsken till ) ägget symboliserar både livet och döden och balansen där i mellan, därför är ägg en så viktig del av fruktbarhets ritualer och högtider. Man planterar frön för att symbolisera den magiska kraften i ljuset.
Ostara
Är förknippad med ny hedendomen och Wicca religionen. Vart Ostara härstammar ifrån finns det väldigt många olika teorier om. Just ordet Ostara kommer troligtvis från ordet Ēostre som är en västgermansk förkristen fruktbarhetsgudinna hon representerar gryning, början och vår. Detta är en relativt ny tradition som bygger på äldre traditioner.
Ostara firas runt vårdagjämningen och handlar om balans, så nya frön både för själen och för moder jord. Att glädjas med ljuset och se förnyelsen. under Ostara är det vanligt med en "vårstädning" man städar ut de dammiga skrymslena både i sitt hem men också inom sig. Man gör en nystart och bjuder in ljuset. Öppna dörrar och fönster medans du städar, man dekorerar med ägg, färger och harar för att symbolisera fruktbarhet och tillväxt. Man kan så frön under en ritual eller bara gå ut i naturen.
Religion: Nyhedenom och Wicca
Tillbehör: Ägg, harar, rosenkvarts, citrin, häxkvast.
Vårfrudagen ( Maria bebådelsedag ) Våffeldagen 25 mars.
Detta är den kristna högtiden för vårdagjämningen, när kristendomen tog över behövde de en högtid för att ta bort de gamla fruktbarhets ritualerna. Därför ansåg man att detta är dagen då ärkeängeln Gabriel berättade för Maria att hon väntade Jesus, nio månader innan jul, Maria var endast mellan 13-14 år eftersom Jesus skulle födas av en jungfru. Detta är en av de stora Maria högtiderna inom kristendomen och har fått namnet vårfrudagen.
Vårfrudagen blev i folkmun förvanskat till vafferdagen, vilket i sin tur ledde till våffeldagen, därför har vi en tradition att äta våfflor på vårfrudagen.
I det gamla bondesamhället var detta startpunkten på våren och då arbetet med sådden och fälten började. Enligt bondepraktikan så sägs det så här om Mars månad:
" Jag beskärer mina trä i thor:
Plöjer därtill min åker och jord.
Denna månad låt intet blod.
Bad och sett är då mig god."
Det sägs också vara extra bra att tvätta och vädra kläder under vårfrudagen. Vädret under vårfrudagen spådde också om kommande säsongs skörd.
Religion: Kristendom
Redskap: Vårblommor, våfflor, tända ljus
Gregoriusdagen 12-13 mars
Gregoriusdagen är också en gammal kristen högtid men också den firar vårens ankomst, Innan kalenderreformen 1753 så inföll Gregoriusdagen just vid vårdagjämningen och är därför starkt förknippad med starten på våren och jordbruket. Dagen är uppkallad efter Påven Gregorius I. Som levde mellan 540 – 12 mars 604. Han var den första påven att skicka missionärer för att försöka omvända de hedniska anglosaxerna. Här i Norden finns det mycket skrock och tro kring Gregoriusdagen.
I Jämtland finns något som heter Jamtamot och Gregoriemarkanden detta markerar veckan när alltinget i Jämtland brukade hållas.
En gammal folktro kring Gregoriusdagen ( Speciellt i Bohuslän och vissa delar av Dalsland ) Så skulle barnen springa barfota ute på Gregoriusdagens morgon för att springa bort sjukdomar, ohyra och förkylningar.
Om det var dåligt väder på Gregoriusdagen skulle det inte komma någon mer frost den våren, men om det var fint väder skulle våren bli kort och kall.
Religion: Kristendom
Segerblot
Segerblotet är den förkristna nordiska högtiden för vårdagjämningen och firas för ljusets seger över mörkret. Man firar också moder jords återfödelse och att naturen börjar vakna ur sin vinterdvala. Man blotar för framgång och lycka under sommarhalvåret. Vårblotet / segerblotet har vissa likheter med våra majbrasor och är ett sätt att hålla småknytt borta från gårdarna. Det var också startpunkten på handelssäsongen och att isen började släppa taget så att handelslederna över haven kunde öppnas igen. Vinterns lugna tillvaro var över och den hektiska tiden tog sin början. Under vintern hade man förberett, lagat och gjort nya båtar, nya segel och sköldar. Man var redo för att gå i viking och för att resa ut från Norden. Man blotade för seger och för framgång.
Till vilken gud man offrade till under segerblotet är faktiskt både Oden, Tor och Tyr. Även här krävdes ett djuroffer och blodet samlades upp i skålar för att använda i ritualer.
Hur kan vi fira segerblot idag: Även här som med de andra bloten kan man söka på nätet efter blotlag i din närhet. Om du vill fira själv eller med familjen kan du tända en vårbrasa av vinterns bortklippta kvistar. något som inte är speciellt ovanligt i april-maj. Ta en av grenarna och rista in med hjälp av en kniv runor för mod, seger och framgång. Släng den på brasan och tacka gudarna och gudinnorna för deras stöd.
Religion: Nordisk folktro / Asa tro
Tranafton
En annan gammal nordisk högtid som är förknippad med vårdagjämningen. Tranan har en viktig del av vår nordiska folktro och den anses ha stark magisk kraft. Den är också förknippad med häxor, magi och folktro. Förr trodde man att häxor kunde ta tranhamn ( Att ta hamn betyder att man kan förvandla sig till ett djur när man önskar ) Inom folktron ansåg man också att tranan kunde vara djävulens fågel och man skulle därför aldrig skada en trana. ( Detta är ett senare tillägg i folktron från kristendomen )
Man ansåg också att tranorna kom med våren och var vårens budbärare. Tranan är en vägvisare och budbärare, att se trandansen var förr en magisk händelse och något som gav tur, tillväxt och ljusare tider.
Tranafton firas kvällen innan vårfrudagen. Förr klädde man ut sig till tranor och gjorde små brev eller kort och gick runt och gav ut. Man kunde också ge små ägg fyllda av godis eller små trankarameller.
Religion: nordisk folktradition
Hur man än väljer att fira vårdagjämningen så är det en tidpunkt för balans, glädje, ljusare tider och vårens ankomst. Gå ut i naturen och ta en stund för dig själv, tänd en eld eller vårstäda ditt hem. släpp taget om det som skall stanna i vinterns dvala och ta steget in i vårens ljusa tid. skaka av dig tröttheten. Jorda dig, lukta på mossan och känn vårens första små tecken.